22 oktober 2011

Temple Time!

Idag bar det av hemmifrån mot Kyotocentrum, jag och min granne gick för att ta ett tåg vid stationen och åka till Osaka (en stad 45 med tåg ifrån Kyoto) för att handla en billig säng på Ikea. Jag sover nämligen inte så bra på den uppblåsbara sängen jag köpte första veckan. Väl i centrum insåg vi att vi kommit iväg lite väl sent så vi skjöt upp Osaka till morgondagen. Istället gick vi omkring i centrum. Jag köpte en glass på en glassbar, två kulor för 60 spänn. Men den här glassen var verkligen Wow, och då snackar jag inte om World of Warcraft, kommer ni ihåg den där chokladdrycken jag skrev om? Den var småpotatis i jämförelse med den här glassen. Tur för magen och plånboken att jag bor långt bort ifrån den glassbaren.

Vi tog en alternativ väg hem, och gick förbi ett tempel som vi besökte, Higashi Honganji Temple. Det var sannerligen en mäktig byggnad. Bilderna som jag tog är ingenting mot att se det i verkligheten och det här är inte ens Kyotos mest kända tempel! Något efter det började det ösregna, regnet stod som spön i backen och man hörde knappt vad man själv tänkte av dropparnas ljud när de slog i backen. Lyckligtvis kan man köpa paraplyer i de flesta butiker. För ner till 9 kronor för ett paraply. Man får förvisso vad man betalar för, de tenderar att hålla i två regnväder typ. Så jag investerade i ett 100kronors paraply med betydligt större yta och ett övertygande ”swoosh”-ljud när man trycker på knappen som fäller ut det.






Den alternativa vägen blev extra lång och väl hemma konstatrade vi att vi varit i rörelse från 12.00 till 20.00. Den sista timman hem värkte det under fötterna som förövrigt gjorde samma ljud ifrån sig som när man klämmer hårt på en vattnig tvättsvamp för varje steg jag tog. För paraplyer skyddar bara från naveln och uppåt. Väl hemma hade jag inte ätit på 6 timmar så jag svepte en liter vatten, åt två måltider (pasta&pastasås samt sushi, 2 rullar) sedan drack jag te och åt ur en halv förpackning chokladdoppade jordnötter. Plötsligt halvvägs igenom snackset så insåg jag att jag ätit väldigt snabbt och mycket mer än vad som borde rymmas i min magsäck så jag störtade på sängen och mådde illa i en timma, men det kändes ändå bra. Jag kände mig aktiv och för att citera Karlsson på Taket ”[Som] en vacker, genomklok och lagom tjock man i sina bästa år ”.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar